Reser mig. lämnar rummet, lämnar stadens virrvarr och ljud, lämnar landet och ser mig omkring.
Packar mina saker och hoppas på något nytt.
Hemma är allt nytt - längtar hem till mitt fix. Men längtar också bort, till nånstans som inte behöver fixas. Vill vara någon som inte behöver fixas.
Längtar...
Har hängt upp all min längtan på något omöjligt, onåbart, orealistiskt. Något som aldrig funnits.
Samtidigt är jag någon annans längtan.
Önskar att jag kunde...
... laga - mig - honom - världen...
Går sönder bit för bit, inifrån. Känner hur bitarna försker tränga ut och lossna.
Förvirrad... Stressad... Trött... Ledsen...
Vart tar man vägen då?
Tänker att det kanske går att göra verklighet av andra längtan - för om nån klarar det så är det väl jag?
Men vet också att det gör ont att misslyckas, att göra någon annan illa. Vågar inte...
Packar min väska... och går... åker långt, långt bort... I hopp om att komma hem som någon annan... Till något annat... Ett annat jag, ett annat liv...
En dröm...
Tillfällets låt: Aventura - Peligro
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar