Fantastisk helg

Måste bara nämna nånting om helgen också…

Fredagskvällen kan vi ju dra ett stort streck över.
Det var jag och den tafatte polisen som skulle försöka äta nåt och kanske säga nåt, men betoning på kanske.
Eftersom jag går på antibiotika blev det ingen alkohol. Och såna förhållanden funkade tydligen inte för honom. Dessutom kände jag mig inte tillräckligt intresserad för att gå med på nåt. Han retirerade hem till sig och jag kunde andas ut.

Jag tillbringade fredagskvällens sista timmar framför MSN och planerade lördagen.

Mm, lördagen… Det var då han klev in, tog plats och sen blev han visst kvar…
Han var inbjuden på pannkaka, men hade visst glömt mjölken. Så vi gjorde en liten expedition för att hitta specialmjölk.
Han intog spisen och stekte för fullt, jag fick bara titta på. Fatta att nån tog över Mitt kök! Och jag hade inget emot det! Resten av dagen ägnades åt mest ingenting, men ändå tog han plats, var överallt och jag hade inget emot det – det kändes inte ens jobbigt om han skulle hitta mina dunisar eller att han rotade runt i skafferiet efter nåt han inte hittade med ändå inte tänkte på att fråga om.
Det blev kväll, han somnade till på min säng, vi fixade middag, tittade på en film och sen fick han en tandborste.
Idag var han rätt trögstartad men ändå helt självgående, tog för givet att jag är här, han är här, vi går om varann, med varann, i varann.
Och hela tiden kände jag mig lugn och bekväm. Om jag kände honom bättre skulle jag nog våga mig på att kalla honom fantastisk.

Nu är han på väg tillbaka – helt galet! Det är nästan som om han aldrig gick (fast det var ju jag som gick)…

God natt!
Jag lovar att försöka sova…

Tillfällets låt: U2 - One