Jul

Nu är det jul igen...
Konstigt. Det känns iaf lite konstigt att va här igen, trots att tiden ibland verkar gå såå långsamt...

I år blev det mammas jul. Det känns också konstigt. För min förestllning om julen är egentligen den på landet, tillsammans med alla kusinerna... Ändå vet jag att det bara inträffar vartannat år. Men det är ändå det som känts bäst, så det har fått stanna kvar i minnet.
Men det kommer ju inte heller att vara för evigt. För tiden går och alla blir vi lite större... Jag kommer inte att behålla en fast plats på deras jular så länge till. Tråkigt...

Konstigt när jag blir stor och ska skapa mina egna traditioner - bestämma hur jag vill ha det... Och tänk om det alltid kommer att bli bara jag. Då är det ju inte så svårt, för då kan jag bara bestämma att jag ska fira med min släkt. Men om det blir fler än jag då?
- Let´s not go there...

Julen ska vara glad. Men at vara här är en ständig påminnelse om nånting ledsamt. Jag fick sätta mig på golvet med vovven en stund idag - det var det enda att göra...

Ändå fortsätter tiden att gå...
Och nu är det dags för mat.
Imorgon kommer småfolket.
Måndag börjar mellandagsrean.
Lördag fyller mamma år.
Och på söndag kommer nästa stora resa - till Stockholm och vidare tillbaka till landet, för jul och nyår med pappa. - Jag trodde att det skulle vara jobbigt att erkänna för sig själv att inte ha några planer på nyår. Men det var inte så svårt, det är ju skönt att inte behöva engagera sig så mycket och ändå få träffa människor man tycker om. (såvida inte brorsan tar med sig sin tjej, för då får man ju inte se nånting alls av honom...)

God Jul, allihopa!!
Kraaaam!!

Jul

Det var ett tag sen jag skrev här...
Har knappt haft tid för någonting alls dom senaste veckorna. Och det märks framförallt på mitt golv... Jag har iaf fått fina små grå husdjur... ;-P
Jag är ju aldrig hemma. Och jag är inte den som bloggar på distans.

Och nu kommer det att dröja ännu längre innan jag bloggar igen, för nu är det ju jul.
Jag drar till landet imorn kväll, vidare till Dalarna över jul, tillbaka till landet över nyår.
Sen kommer jag bara vara hemma och spy över allt plugg jag måste göra... *suck*

Så nu sitter jag här i skolan och snörvlar... Blir alltid sjuk inför en ledighet. Typiskt!

Men, men..
God Jul på er allihopa!!

Tillfälelts låt: Travis - Flowers in the window

Luckor

Har insett att jag lämnat många lyckor i den här bloggen.
Det är ibland som om vissa dagar aldrig har existerat
- eller tappats bort någonstans på vägen till nästa dag...

Men så kanske det är - att de tappats bort.
För i allt virrvarr av tankar och uppgifter tappas saker bort, saker som minnen och händelser.
Så medan jag skyndar vidare till nästa dag, blir nuet kvar.
För alltid fruset och efterlämnat...

Men luckor är ju också bra. För det är just det utrymmet jag behöver. Att känna efter och inse att jag behöver varje liten extra sekund för mig själv - att vila...
Så att jag inte skriver är ju också bra, eftersom det betyder att jag har känt efter ordentligt...

*känna*
- Ssssova... God natt!
*kramis*

Förlora?

Det känns som om jag har förlorat två kamper idag:
- introduktionen av foumspel för 6:orna
- poetry slam-tävlingen

6:orna var totalt respektlösa och otrolig egocentriska. Det gick inte att få dom med sig nånstans. För det var bara en massa tjafs...
Först tjafs om vilka grupper dom var i. Sen var det jobbigt att gå till sitt klassrum. Sen tog det massa tid att möblera om. Sen tog det 10 minuter för dom att bli tysta. Sen började jag prata, varpå jag belv avbruten var tredje mening för nåt egocentriskt utlägg. Sen började jag förklara vad vi skulle göra, varpå jag blev avbruten ständigt av elever osm till och med skrek i munnen på varandra om saker som de ville berätta, som de trodde hade att göra med det som jag försökte förklara, men inte alls var relevant.
*suck*
Vi hann alltså knappt med nånting... Och jag blev så oerhört frustrerad! Och jag blev så oerhört besviken. Och så fanns det ju inte tid för att ta tag i gruppen, gå igenom gemensamma regler och förhållningssätt, flytta om dom så att dom inte tjafasr och triggar varandra.
Fan också!!
Det fanns så mycket man kunnat göra som inte hanns med...
Och jag gick därifrån och kände mig dålig...

På Rabarber ikväll var det ett hårt startfält. Och jag var sist. Dessutom nummer 11, alltså någon som inte ens stod inom det ordinarie programmet...
Det kändes inte lika bra den här gången som sist. Och jag hade inte den minsta förhoppning om att gå till duellen. Och det gjorde jag inte heller. Det gjorde däremot en man som jag tycker manifesterar bristande förmåga att uttrycka sig. Han gick dessutom till final.
Och då kände jag mig verkligen som en förlorare - för jag var ju knappast sämre än honom... men ändå måste jag ha varit det, eftersom jag fick 100 poäng mindre än honom...
*suck*

Jag har förlorat...

Tillfällets låt: Simple Plan - Welcome to my life

Poesifullkomlig

För jag skriver inte längre
... inte som förut
... inte som jag

Men är jag fullkomlig?
- Ja, kanske har jag kommit hem, funnit mitt lugn, stannat hos mig själv

- Jo, jag är fullkomlig, för alltid.
Och min poesi är silikonet som man tätar sprickorna (i fasaden) med.

Pang, pang, gnissel!

Följande skrevs den 1/12:

Jag har hantverkare hemma. De ska försöka laga mitt kök, som egentligen borde ha bytts ut för ett par decennier sedan…
Den ena satte iaf upp min brandvarnare – tack för det!
Men sen skulle han fixa en låda som bara fastnar hela tiden – han hittade ett sätt att stänga den utan att den fastnade, och så var det lagat. Jag ska alltså lyfta lite och trycka den åt vänster… Hm, undrar hur det går när den är full med saker och ganska tung…
Den andra kom iaf 45 minuter för tidigt och klev rakt in i köket. Nu försöker han med våld bryta loss en trasig hylla som byggts in i städskåpet…
Efter att den första hade gått tittade han på mig och gick sedan fram till lådan – han tipsade mig om att gnida in paraffin under, så att den glider bättre.
Ingen av dom verkade särskilt sugen på att bara bygga till skenan i skåpet, så att lådan hamnar rätt från början…

Pang, pang! Ja, den verkar sitta där den sitter den där hyllan. Och det ska bli spännande att se hr han får in en ny hylla – ska den också bygas in i ett redan färdigt skåp, eller får jag vara utan den hyllan nu..?
- Antagligen det senare…
Nu kraschade det ute i köket, följt av ett ljud som av flis som träffas golvet. Aja, det är bara att plocka fram dammsugaren.

Tillfällets låt: kent - kräm

Ensam...

Ja, det är så det känns... Som om jag är väldigt ensam...
Fast iofs så kanske det bara är måndagsångest ;-P

Nej, jag känner mig faktiskt ensam. Vaknar upp i den stora sängen, i det stora rummet. Och tittar ut på mörkret och kylan. Och kanske är det nån som rör sig inne i sin egen lägenhet där på andra sidan gatan...

Jag har alltid varit morgontrött. Men nu är det extra svårt att ta sig ur sängen...
Tycker inte om att det är kallt. Jag har för livlig fantasi för att trivas med mörker. Och jag har alltid varit rädd för att bli lämnad ensam...

Aja, enligt alla så blir det nog bättre snart. Det påstås att jag kommer att börja trivas med ensamheten allt mer och till slut inte ens kunna tänka mig att inte längre vara ensam i det som är mitt...
Kanske har de rätt. Men just nu känns det tomt...

Tillfällets låt: Laleh - Live tomorrow

Gas!

Ja, det är det...
Sånt där jag har i min ugn iaf...
Det luktar illa, och det är dåligt! Sådeså!

Har idag bakat juliga missfosterbullar...
(aka lussebullar, som är svarta under och ser openslade ut)

Vem är idoten som kom på att det borde räcka med underugn?!
- Han borde hängas!
Särskilt som han säkert aldrig lagat mat eller bakat nånsin själv!
Jag ska minsann gas honom i hans egen ugn - nån som är med?!

*suck*
Tillfällets låt: Sunrise Avnebue - Fairytale gone bad