Så mycket som händer...

- Så lite som skrivs...
Skulle vilja skriva så mycket mer. Känner att nånstans därinne finns nåt som behöver komma ut. Men jag vet inte riktigt hur...
Nästa vecka är jag ledig på tisdagskvällen. Så jag skulle kunna anmäla mig till GangBang då... Men jag vet inte om jag vågar, det gick så dåligt sist... Och så måste man ju egentligen ha två texter i år - och ajg har bara orkat skriva en... Tänker att jag kan ju anmäla mig och skriva en till sen, men jag vet att jag inte kommer hinna...
Jag hittar aldrig tiden... Jag vet inte riktigt vad jag gör med tiden... Det känns som att när jag väl har tid så går den åt till så mycket Ingenting. Kanske är det det som behövs..

Ligger just nu och lyssnar på By Heart´s nya/första skiva. Den är fin, så mycket starkare är det som varit förut. Jag känner mig träffad! Men kanske är det återigen mina hormoner som blivit galna.
Men det va häftigt att se grabbarna igår! Tack! =)
Sen va det iofs överrepresentation av fjortisar. Men det är bara att inse att jag tydligen har lite udda intressen... Ingen av mina vänner verkan egentligen dela dem. För allt som oftast finner jag mig själv ståendes alldeles ensam. Men visst, kom an ni bara! Jag kan ta er alla, helt själv! Ja, jag kan klara mig själv...
Jag hoppas det iaf, för nu kommer jag att vara väldigt mycket själv...
Det är då jag önskar att jag hade haft någon som fyllde ut ensamheten. Men alla kan inte ha samma tur som mina fina små vänner ;-P Jag får vara lycklig för deras skull iaf, fast jag vet att det klarar de egentligen så bra själva *ler*

Och allt det som händer... Händer och händer. Så mycket skit som bara inte går att stoppa. Måste på nåt sätt försöka komma in och vara steget före, men ajg vet att jag ständigt är tre steg efter... Det går inte att få stopp på vissa saker. Kanske är det en av förutsättningarna för liv på jorden*?*
Vad vet en Praktikant som jag..?
Praktikanten avr förresten på sin första After work i fredags. Det va jättekul att få se alla i en lite mjukare (fullare) roll. Så mycket mer öppet och generöst. Och jag känd mig älskad och vacker. Säger "Twiggy" er något? =P

Shit, det här är mitt liv, och här ligger jag och låter tiden gå... Det här är verkligen sånt som jag kan få ångest för - att tiden går, och jag är rädd för att jag inte använder den, utan bara anar den glida mellan fingrarna på mig. Försöker greppa, hålla kvar!
Kanske är det mest vuxenångest...
Fjortisarna jag infiltrerade igår ville vara så stora, och jag vill vara så liten... Så liten, så liten - gömma mig under täcket. Eller kanske räcker det med en kram.. . *?*

Det som händer precis just nu är iaf Benjamins röst som tar sig rakt in - det känns som om det vibrerar: Never again... I just don´t wanna be alone or left behind, left behind... I just don´t wanna be alone for all my life...
Jag vill också vara vacker i mitt uttryckssätt..!

Igår ville jag dansa! Dansa! Men mest av allt ville jag träffa min fina lilla vän... Och hon höll i mig, fast hon vinglade nåt hemskt... Sen förstod jag att vi var nog lika vingliga båda två. Det var den dansen det vinglet till färdmedlet hem...
Och slockna på bussen, bara för att vakna upp totalt disorienterad. Hasa ner ut sätet, sikta in trappstegen och försöka gå rakt hela vägen upp till huset. Släppa ner kroppen på sängen. Och så fort huvudet träffar kudden försvinner allt bort i mörka cirklar...
Och väckas på förmiddagen av det mycket lokala husbandet som improviserar en blandning mellan sång, stök, tv-ljud och skrik. Tackar mig själv för de exemplariska öronpropparna som ligger vid min sida och stoppas in...

Idag är en ny dag, en ny möjlighet, ett nytt liv. För visst börjar det ständigt om på nytt. Ständigt nya erfarenheter som förändrar och utvecklar, ständigt nya beslutsgrunder..
Det här är mitt nya liv. Idag var det största beslutet att ta sig ur sängen - dagens god agärning är dock att laga familjemiddag. Gott, gott! =)

Aja, jag ska nog fila lite på en till slam. Och så måste jag ju komma på nåt bra sätt att läsa dom på...

Tack, för mina ständigt nya beslut, mina nya liv!

Tillfällets låt, tillfällets liv: By Heart - A moment of Panic