Ännu en dag har gått. Och jag sitter återigen här, halvt nerbäddad... Lyssnar till grannens stök på andra sidan väggen och käner hur täcket värmer över benen. Det här är skönt! Kom på att jag är nästan bara hemma för att äta och att sova. Det märks mer tydligt nu när det bara är jag här och jag plötsligt inser att det knappt går åt nån mat, för jag är nästan aldrig hemma... Är det så här det ska vara? Är det så här det känns att vara vuxen..? - Att aldrig ha tid för allt det där sköna, lugna som man skulle vilja göra...
Tänkte idag att jag skulle lägga mig tidgt. Men det blev inte så tidigt ändå, för jag kom hem så sent. Jag slapp iaf ställa mig och laga mat vid 21.30...
Så nu sitter jag här och känner "ska det verkligen vara så här..?" Hm...
Jag försöker intala mig själv att det blir lättare och mer tid sen när praktiken är slut. Men jag vet att jag då bara kommer att fylla tomrummen med en massa andra måste, som jobb och träning. Och så allt pyssel som borde göras hemma.
Det kändes faktiskt jättekonstigt att komma hem hit och inte ha en massa jobb som ligger och väntar på en, annat än en hög med reklam. Jag fick för mig att jag borde hemmafixa en massa. Men just nu är inget sånt aktuellt... Just nu är det bara jag och min stundande sömn...
Hemma
Tillfällets låt: Michael Bublé - Home
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar