Den jäveln!

Fan, fan, fan!!

Som om jag inte redan tyckte att livet var svårt...
Som om jag inte redan får panik eller stressar upp mig över det mesta...
Som om jag inte redan hade enorm bindningsrädlsa...
Som om jag inte redan konstaterat att han inte var min typ...

Tänk om han hade berättat det redan förra gången. Vad hade hänt då? - Ingenting antagligen... Jag hade smugit mig hemåt och aldrig hört av mig mer...

Jag fixar inte det här!
- 33, nej, det går bara inte...
- Inte så lång, nej tack!
- Hårig - ajaj...

Men nu:
- Exfru - Shit, shit, shiiiit!!!
- 3,5 + 2 - nejdu, nu vill jag inte vara med längre!

Jag kan bara inte leva upp till en sån värld. Och jag hade verkligen inte bestämt mig ifråga om sånt där. Jag har alltid sagt nej. Men att få nån annans - nej, det går bara inte...
Om jag ändå bara tyckte om såna där små varelser... Men nej!

Ok, nu går jag väl händelserna i förväg. Jag är antagligen mest ett kul och tillfredsställande tidsfördriv. Men ändå...

Fan, fan!!
Nu gjorde han det mycket svårare för mig. Han borde ju verkligen fatta att jag inte alls kan leva upp till det här. Jag kan bara inte stanna...
Men problemet är ju att jag inte riktigt fattar det.
När ska jag lära mig att bara säga nej..?
Fan det här kan jag inte ställa upp på!

Men å andra sidan så gäller hans planer bara jag och honom, inget annat... Och han verkar anse att det ska hålla ett tag.
Men vad är det som ska hålla..? Vad är det vi håller på med?
(Shit, jag fick en tandborste igår..!)

Om han ändå bara vore lite elak, så vore det lättare att bara gå...
Men nu är han ju allt annat - fan, fan, fan!

Men det känns konstigt, allt liksom...
(Jag vet inte om jag ska känna mig utnyttjad eller glad.. *?*)

Jag vet ingenting... Och allt är ju så jävla svårt!

Tillfällets låt: Third Eye Blind - Never let you go