Pluggtrött...

Ja, så illa är det. Men det har jag ju vetat om hela tiden egentligen... Men senaste veckan har jag verkligen undrat och ångrat hela pluggfrågan...
Jag får ofta frågan om ifall jag valt rätt och hur jag kan veta det.
- Det finns ju inget annat jag kan tänka mig att göra. För jag vill inte vara arbetslös eller hopplös! Vad det nu är för skillnad mellan hopplös och stockholmsstudent..?

Det lär vara nyttigt att grupparbeta. Hur nu stress, höjt blodtryck och näringsbrist kan vara nyttigt..?
Ja, man blir ju så bra på att samarbeta, och man lär verkligen känna sig själv. Vadå? Skulle jag behöva det eller? Jo, tydligen, eftersom jag ständigt straffas med nya gruppuppgifter!
Idag var dock inte fullt så smärtfyllt. Bara några aspekter att anmärka på:
- Jag får inte bestämma allt. Hur ska jag då få som jag vill?
- Jag kan inte riktigt göra mig förstådd, för allt för ofta hör jag ett eko av vad jag precis har sagt fast med lite andra ord. Det stör mig nåt enormt när nån kommer med ett "eget" förslag!!
- Jag får inte ha all kontroll, utan sitta bredvid och titta på. Alla förslag måste gå via nån annan innan de förverkligas. Ajaj, hur ska det då bli snyggt och effektivt..?

Hm, jag kanske inte borde arbeta med människor ändå...
Jo, faktiskt.
Jag klarar bara inte av vissa situationer när personer som ska föreställa kompetensmässigt jämbördiga plötsligt visar sig vara en nitlott.
Då är det så skönt att få komma hem och få bestämma precis allt själv!
Som idag: jag bestämde att det inte behöver städas idag heller. Och så belönade jag mig själv med lite choklad. *mums*

Tillfällets låt: Avril Lavigne - Complicated