Man har bara tid med sånt man verkligen prioriterar här i livet.
Därför är det så viktigt att vara en prioritet för någon annan, för annars kommer man aldrig att få träffa nån annan människa.
Jag har i alla fall förstått att jag i många fall inte är tillräckligt nära prioritet-status. Och sånt gör ont...

Jag tror att jag är för engagerad. Det gör att jag vill se samma engagemang från andra människor. Men sånt kan man ju aldrig kräva. Därför kommer jag alltid att känna mig ledsen när jag blir bortprioriterad...

Kan jag inte bara bli vald nån gång? Att slippa att själv göra ett aktivt val, slippa ta tag i saker, slippa engagera mig... Kan inte nån bara komma fram till att jag är just det som saknas i den personens liv. - Nej, det handlar inte om partner, utan om vänskap.
För man kan ju aldrig ha för många vänner - eller..?

Jag blev vald en gång nyligen - som objekt i och för sig, men som människa sen. Så plötligt försvann all drivkraft och tjatet minskade, för att plötsligt upphöra.
Men det enda jag saknar är att bli avgudad...
Så varför kan inte nån bara på riktigt få för sig att jag är bra..?

Tillfällets låt: Maroon 5 - Sunday Morning