tisdag, mars 07, 2006

Ge fan i mina grejer!

Just det!
Och ge fan mig när du ändå när igång!!

Ja, jag är jävligt trött, och på riktigt dåligt humör!
- Så våga inte ens titta på mig, för då flyger jag på dig!

Nu orkar jag bara inte längre...
Har kämpat mig igenom en helvetiskt lång dag. Bara för att komma hem och inse att min personliga sfär är invaderad.
Ge fan i mina grejer!

Det finns en konstig kollektiv äganderätt i en familj, ingen tydlig gräns mellan "mitt" och "ditt". Så då blir det ju lite konstigt när det finns någon som står lite utanför familjegemenskapen och vill ha sina saker ifred.
Nej, jag har köpt mina grejer själv, och till mig. Det betyder att de inte är till för att du ska nyttja dem. Och nej, jag är inte kinkig eller orimlig. Jag vet var gränsen går. Dock är gränsen tydligen för otydlig när mina grejer befinner sig på allmänna ytor, som i badrummet.
Men jag går väl ändå inte upp och använder din deo, så ge då fan i mina grejer!

Och varför vill jag inte låna ut mina grejer:
1. De är mina och inköpta för min skull.
2. Andra uppskattar dem inte på samma sätt, och därför får man aldrig tillbaka dem i samma skick.
3. Se ovan + andra tappar gärna bort mina saker.
4. Jag vill vara säker på att jag har fräscha grejer i badrummet och inget som är indränkt i någon annans svett...
5. Jag behöver mina egna saker för att känna att jag har en egen plats och nånting privat. Så tar du mina grejer är det detsamma som att inkräkta i mitt liv.

Andra har också väldigt svårt att förstå varför jag märker vissa matvaror i kylen. Jo, det är för att jag har köpt dem för att äta till lunch en dag. Inte för att andra ska äta dem till mellanmål, för sånt kan andra finansiera. Är det så svårt att se att jag har ett eget hushåll i huset?
Nej, men det är oförståeligt. Varför göra eget när man kan få andra att göra det åt en..?

Familjeliv är inte lätt. I alla fall när man vägrar vara en självklar del av kollektivet. Men vad ska jag med ett kollektiv till? Det är ju bara ivägen...
Jag vill nog inte ha familjen så här nära inpå. I alla fall inte när de vägrar förstå mina värderingar.
Jag vill bara vara ifred! - I alla fall just nu, för annars kommer jag att strypa någon snart...

Så då var det skrivet, nu kan jag lämna det...
*kroppen vibrerar*
Nej, jag kan inte släppa det ännu, är för trött...
Men imorgon så...

Inga kommentarer: