Feber...

Så här sjuk har jag inte varit på länge…
Jag har alltså inte bara ett dysfunktionellt huvud, utan även en kropp som vägrar göra som den ska…

Varför får jag sån ångest?
Varför finns det såna krav i världen? Fick svaret på jobbet idag: Det är media som skapar krav på mänskligheten – främst ifråga om utseende. Ändå ansåg vederbörande att ungdomar inte har tillräckligt med krav på sig idag.
- Jag vill skapa en Fristad!

Feber… Drömmer vidare…

Jag tror att jag håller på att bränna ut mig… Huvudet fungerar inte riktigt som det ska jämt. Även de enklaste matematiska tal sätter sig på tvären. Ett av de första symptomen på utbrändhet.
Kanske behöver jag bara öva lite mer..?
Kanske är jag bara hypokondrisk..?

Men mina fysiska symptom går inte att förneka… (För även psykosomatik, ger fysiska symptom.)
Feber… Svettas vidare…

Hur refererar man till en KK? Ibland behöver jag berätta om nåt han sagt eller gjort, men vad ska jag då titulera honom som?
Egentligen borde han bara vara min vän…
Men egentligen borde han vara så mycket mer.
Men innan resan är slut kommer jag att till fullo ha förstått att han inte alls är rätt för mig – min KK…

Drömmer vidare… Feberdröm…

Vaknar upp och fryser – frossar i ångest… Vart är världen på väg?
Och vart är jag på väg?
Vadå bränna ut sig? Vad gör jag som är så jobbigt att min energi håller på att ta slut?
Är jag en sån belastning för mig själv att jag inte orkar längre? Eller är det alla andra som är för jobbiga? .- Fast då är det ändå jag som är belastningen, eftersom jag tar på mig andras problem. – Jag själv är mitt största problem.
- Inte du!

Kom att tänka på något jag skrev 25/1. Det är något modifierat, men skulle kunna gälla som sanning…
”Du ler och du ser
mot mig, på mig
Du är i mig,
- alltid så nöjd, i mig

Efteråt är du tyst, alltid så tyst
- den annars så vältaliga munnen
verkar ha fått nog
Men du måste vara tyst
- för schhh, annars väcker du dem
schhh… schhh…
Tvivlen ska inte vakna, de ska aldrig nånsin vakna mer.
Du ska hålla mig intakt med din tystnad.

Vad är det i mig du vill ha?
Vad är det i mig du vill nå?
Du sträcker dig efter det,
upprepade gånger
Men du når mig inte
- du kommer aldrig nå in, allra längst in, i det som är bara jag…
bara jag…

Du är aldrig lika nöjd när jag inte
omsluter dig,
när du inte försöker nå mig.
När du är naket ensam, inser du,
att du aldrig kommer närmare än så,
att du aldrig kommer nå in i mig,
förstå in i mig.

Du kommer aldrig att nå mig,
för jag är skyddad,
mot världen, mot såna som du,
men inte mot mig själv,
mot mina tvivel.
Så du måste vara tyst
- för schhh… annars väcker du dem
sch… sch…
tvivlen ska inte vakna, de ska aldrig nånsin vakna mer.
Du ska hålla mig intakt med din tystnad.”

Våga bara inte tro att jag älskar dig. Jag kan lämna dig när-som-helst.
"What if I turn around and leave you..."