Kanske borde jag bli domedagsprofet..?

Jag är bara så rädd...
- För att dö. Men mest för att leva. Det är så mycket som kan gå fel när man lever. Allt kan ju gå åt helvete!
Och jag orkar inte ta hand om röran...

Det finns så mycket att vara rädd för... Därför orkar jag inte ens räkna upp något här.

Någon gång försvann den där glöden, det där jävlaranammat, som sa mig att allt skulle bli bra, att jag skulle fixa det här... Att jag skulle kunna gå ur det här med huvudet högt.
Åh, jag vet inte, jag...

Jag tror att rädslan är upphovet till en del av våra extrema känslor, som ledsamhet olch ilska. Det är så mycket lättare att vara arg än att erkänna för sig själv att man är rädd.
Jag tror att det finns tre sorters människor när det gäller rädsla:
- De som inte ens kan erkänna för sig själva att de är rädda. Antagligen intar de försvarspositioner och agerar rädslan utåt.
- De som kan erkänna för sig själva men inte för andra att de är rädda. Antagligen är rädsla förknippat med någon sorts skam.
- Och så de som kan erkänna både för sig själva och andra att de är rädda. Dessa människor drivs oftast av en sekundärvinst, medvetet eller som oftast omedvetet. Sekundärvinsten är att få sympati för sina rädslor och kanske till och med hjälp för att bearbeta dem. Primärvinsten är alltid att man mår bra av att leva ut de känslor man faktiskt har.

"Jag vill inte va rädd, varför måste jag vara rädd?
Somliga vet att dom är starkare än andra, somliga älskar att slå sönder en vit tandrad."

Jag är rädd för att förlora.
- Förlora vad?
Allt! Det finns så mycket man kan bli av med:
* Materiella saker
* Personer som står en nära
* Sin hälsa
* Sin stolthet (om man har någon)
* Sitt förnuft
* Livet
- Jag är en dålig förlorare! Jag är en rädd förlorare! Man vet aldrig vad man kommer att förlora härnäst...

Att förlora något är att vara privilegierad.
För det är först när man har förlorat något som man inser dess värde...
Då kan man gå vidare och vara medveten om värdet på det man har förlorat och se till att försöka och inte förlora fler saker av samma eller mer värde.
Jag är privilegierad...

Detta inlägg tillägnas mina vänner... (ni som känner er träffade är de som detta gäller)
- Vad vore jag utan er?
(Än mer privilegierad...)