Sitter här och har kärleksfulla känslor...
Ja, nu är jag nog riktigt sjuk...
Eller så beror det på att jag alltid drömmer så konstigt... Och det är en ny varje natt. - Men varför ska känslorna upphöra bara för att drömmen gör det? Det känns ju så verkligt... Jag kommer i alla fall på mig själv med att inte riktigt släppa känslorna, bara för en så bagatellartad sak som att jag vaknar. Då måste jag ju ändå inse att jag är ensam, att det bara är jag kvar.
Nej, det var fel. Det är jag och Jörgen kvar: "Nu är det bara du och jag, Jörgen".
Men det är ju det här jag brukar säga. Det jag saknar är att ha känslor. Det är ju så underbart! Sen är det klart att det inte vore helt fel med att ha någon nära. Jag, som ju är, "mys" personifierad kan också bli lite ensam ibland...
Aja, bara för att dagen börjar behöver man inte sluta drömma.
Jag har i alla fall släppt "för evigt"- illusionen. Snarare; "tills du tröttnar på mig". Ja, jag brukar titulera mig som realist, inget annat.
Det är viktigt att börja sin dag på ett bra sätt. Och med bra menas roligt och konstruktivt. Min dag inleddes med att jag insåg att jag kunde sova lite till... *underbart*
När jag nästan sovit tillräckligt blev jag väckt av mamma, som ville ha skjuts hem imorn. Klart jag kan skjutsa runt mamma, så länge jag inte är hög på hostmedicin. Men jag ska ta det lugnt, så behöver jag inte äta så mycket mediciner.
Sen var det bara till att sätta på datorn och komponera ihop en puls/dans/headbang-lista, som man blir glad av!
Det gick bra - jag blev glad - lite för glad... För när jag dansar av mig kläderna i badrummet tappar jag balansen... Hm, sjukdom och morgonmotion går inte ihop. Måste komma ihåg det - eller inte... För det är ju såå kul!
Aja, för att kunna sansa mig fick jag komponera en ny lista, så jag kunde sitta stilla och äta frukost. För äta bör man, annars dör man...
Sen måste man ju plugga också. Aja, jag har fått ihop lite dravel, som behöver arbetas ut till flytande text. Men jag är ju expert på listor och punkter! Om det är någon som kan organisera upp saker, så är det jag... Förutom när det gäller mitt eget liv då... Hm...
Och idag är en Inger-dag. Undrar när jag måste åka. Det vore iofs kul att shoppa lite innan - om jag nu inte vore sjuk...
Skulle behöva en riktigt bra massage, och kanske lite mobilisering. Ska ringa Peter nån gång och boka en tid. Men det kommer ändå inte att bli förrän i sommar...
Sommar... Det är det som saknas nu - lite värme och ljus...
Men jag ska vara glad ändå! För jag är ju jag... Jag ger mig aldrig!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar