Hur lång tid ska det ta egentligen?
- Vad är bäst?
Ögonblickligen är för fort, för det skapar chock. Så ska det väl ändå inte gå till? Även om det i vissa fall kan vara lättast, eftersom man då inte kan klamra sig fast vid att det oundvikliga ändå inte kommer att ske...
Utdraget ger en möjlighet att vänja sig vid tanken. Men att det faktiskt ska inträffa kan nog ingen förbereda sig på... Utdraget kan tyckas vara den bästa lösningen, men det skapar också ett långt lidande för alla parter.
Vad är då lagom? - Inte för plötsligt och inte för utdraget?
Det finns inget lagom! Det finns bara lidande...
(Det finns väl ändå ingen som mår bra av sånt här..?)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar