Ja må han leva!

Idag är det lillebrors födelsedag. Han fyller 19 och klagar över hur gammal han känner sig... - Hur gammal är inte jag då..?
Kom att tänka på när Claes Malmberg sjunger i Lotta på Bråkmakargatan. *ler* Får allt fler paralleller att dra till Astrid Lindgren-filmer ju mer jag jobbar. Snart är jag street smart även i förskolekretsar. ;-)

Jag hade, som vanligt, svårt att gå och lägga mig igår... Så jag satt uppe alldeles för länge, fast jag ju behöver sova.
- Men vem kan sova n är huset är fullt av folk som aldrig komemr ihåg "jag ska sova" betyder "var tyst"... Aja, så kan det vara...
I alla fall gav jag upp tanken om att lägga mig i tid och satt istället och väntade på tolvslaget, så jag kunde gå upp och gratta lillebror. Men istället kommer han ner till mig. Ville prata allvar om att bli gammal, eller nåt sånt. Vi är alltid så intelligenta, så insiktsfulla, så upplysta när vi diskuterar han och jag.
I vilket fall så satt han ju nere hos mig när datumet skiftade. Så då var det ju bara till att pausa musiken på datorn och ta ton i "ja må han leva" och hala fram presenten. Han blev jätteglad! Så även en av de mest värdelösa födelsedagarna blev minnesvärd. Att fylla 19 är kinte alls särskilt speciellt.
Även min 19-årsdag var speciell. Jag var ute med mina kompisar och skulle fira. Men det slutade med att jag halva kvällen fick släpa runt på ett par av dom. "Grattis" liksom. Ja, tack så mycket för att jag får ta hand om dig, när det är jag som ska supa loss! Och dessutom vägrade dåvarande pojken att följa med ut, för han "hade inte lust". Det säger nog en hel del om vårt förhållande - i alla fall om vem det var som alltid fick ställa upp...

Snart ramlar det in en massa folk här: Farföräldrar, fastrar, kusiner! Mina favoriter helt enkelt!
Men mamma kommer inte... Hon ringde imorse och grät för att hon inte skulle komma när hennes som fyller år. Ja, ibland har man andra saker som man måste göra. Och världen går ändå inte under - är det inte konstigt..?

Idag var jag ute och gjorde snöänglar - jag som är snöängeln personifierad!
Skulle bära ut lite saker till boden, men kunde inte låta bli att kasta mig i snön, flaxa lite med armar och ben, kasta mig lite till, öva lite fall och så rulla runt och få in kallt, kallt innanför täckbyxorna. Och lillebror fotade.
När snöängeln gör avbilder ska det dokumenteras! För hon låter ju bli för att hon fryser så jämt... Det är kallt att vara formad av snön. Snö är inte varmt förrän man är på gränsen till att inte kunna uppfatta den längre.

Ikäll kommer i alla fall kusinerna! Inte alla iofs, men ett par stycken i alla fall. Mikael är i Indien och luffar runt. Och är han kvar i sommar så ska jag åka och hälsa på. Han var min favoritkusin när jag var liten, jag dyrkade honom. Det var också vi som var närmast i ålder av kusinerna. Idag är det lite annorlunda. Idag tror jag att de alla på nåt sätt förundras över mig, den jag verkar vara: intelligent och ordentlig, medveten...
- Det kanske stämmer, men jag vill gärna tro att jag är mer mångsidig än så, i alla fall mer spännande. Det där låter ju så tråkigt... Men när självförtroendet är på svaj så är det i alla fall
en schablonbild att hänga sig fast vid - så här uppfattas jag, då är jag inte sämre än så!
Det är ganska förunderligt hur mina släktingar står mig så nära... De är bäst! Men ändå vet jag att vartefter de blir gamla så försvinner deras medvetenhet och möjligheter att anpassa sig till världen och den jag är. Det känns tråkigt att det ständigt finns någon som vill förändra den jag är, det jag drömmer om, mina mål. Och då stoppa in mig i en mall som de tycker passar mig bättre. Men jag är inte förmer än andra - jag är ju bara jag. Och mina val duger åt mig, så varför inte år er? Ja, de duger när ni gör samma val, men varför kan inte jag få leva på samma sätt? Livet handlar inte omm nivåer eller att värdesätta sina val. Det handlar om att våga göra de val som är rätt för en själv. Och det här är mina val - det här är jag!
En dag kanske jag inte längre har överseende mer er kritik, för jag är ju trots allt väldigt känslig...

Så här är jag: Ta mig som jag är eller inte alls. Fast ta mig mjukt... Jag tycker om mjuka saker ;-)