Ibland önskar jag att jag läste långsammare.
Det skulle bli så mycket lättare att lägga ifrån sig boken då. För när den är slut så snurrar tankarna fortfarande kring handlingen - runt, runt. Och det är nästan hopplöst att börja på en ny.
Jag använder läsning för att slappna av. Det innebär dock inte att hjärnan slappnar av. För jag kastar i mig texten och fortsätter i högt tempo. Och när jag hittat en bra bok går det ännu fortare.
Det känns nästan sorgligt att bara lämna någon som jag har varit så intensivt involverad i.
Vilka lyxproblem jag har va?! Det är ju inte alls så jobbigt att läsa fort. Det skapar egentligen bara problem när jag vill börja läsa en ny bok direkt efter. Det är helt omöjligt...
Kanska har jag en seg hjärna, som inte hinner registrera att boken är slut och att det nu är dags för nästa. Den kan kanske inte ta in nytt när det gamla känns så aktuellt fortfarande...
Hm...
Det är nog bäst att sluta läsa istället. I vilket fall snor det ju tid från kurslitteraturen.
Men vad gör man inte för att må lite bättre..?
Aja, säg i alla fall inte att jag inte varnade dig för att det här var irrelevant vetande...
(Ja, Benny, det där var en dubbel negation...)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar