Vad är det som ger oss rätt att ta livet för givet?
Varför ska det alltid krävas något hemskt för att livet ska värdesättas?
Och vad är liv för en enhet att värdesätta saker med?
Förlusterna i krig mäts i människoliv. Vad är det som ger någon rätt att skapa ett ungefärligt värde för alla dessa liv tillsammans, som vart och ett är värt så oändligt mycket? Och varför klumpas liv ihop till en helt ofattbar summa? - Så att fakta inte går att ta in till fullo...
Hur kan någon påstå att livet är skit, när det egentligen är ett under att alls finnas till?
Hur kan man än idag ta ifrån någon annan dess liv? Eller än värre; ta ifrån någon de älskar dess liv - ta ifrån någon sitt livs mening...
Hur kunde man förr förvägra vissa rätten att skapa nytt liv? - Rätten till det egna valet. Tönk hur många som genom biologiska felaktigheter saknar det valet...
Hur mycket är ditt liv värt?
Hur mycket är mitt liv värt?
- Ett liv är alltid värt något för någon, om iknte annat den som innehar det. Och det kommer att finnas någon som känner en stor saknad...
Gå aldrig ifrån mig - lova mig det - lova mig att du lever för evigt - eller i alla fall längre än jag!
Jag vill inte dö, snälla låt mig inte dö - jag är rädd!
Att desperat klamra sig fast vid andras och sitt eget liv skapar lidande. Att hela tiden bära på en stor rädsla, ångest.
Det är att inte respektera livet i sin fullhet - sin nyckfullhet...
Ena dagen är det där - nästa inte...
När ska vi fatta att det är ett privilegium att leva?! Ett privilegium att lida...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar